ਇਲਾਮੇਨੀਲ ਮੀਨਾ ਕੰਦਾਸਾਮੀ (ਜਨਮ 1984) ਇੱਕ ਭਾਰਤੀ ਕਵੀ, ਗਲਪ ਲੇਖਕ, ਅਨੁਵਾਦਕ ਅਤੇ ਕਾਰਕੁਨ ਹੈ, ਜੋ ਚੇਨਈ, ਤਾਮਿਲਨਾਡੂ, ਭਾਰਤ ਦੀ ਵਸਨੀਕ ਹੈ।[1] ਉਸਦੇ ਜ਼ਿਆਦਾਤਰ ਕੰਮ ਨਾਰੀਵਾਦ ਅਤੇ ਸਮਕਾਲੀ ਭਾਰਤੀ ਸੰਘਰਸ਼ ਦੀ ਜਾਤ-ਵਿਰੋਧੀ ਜਾਤ ਮਿਟਾਓ ਅੰਦੋਲਨ ਤੇ ਕੇਂਦਰਤ ਹੈ। 

ਮੀਨਾ ਕੰਦਾਸਾਮੀ
ਮੀਨਾ 2012
ਮੀਨਾ 2012
ਜਨਮਇਲਾਮੇਨੀਲ ਕੰਦਾਸਾਮੀ
1984 (ਉਮਰ 39–40)
ਕਲਮ ਨਾਮਮੀਨਾ
ਕਿੱਤਾਕਵੀ, ਗਲਪ ਲੇਖਕ, ਅਨੁਵਾਦਕ, ਕਾਰਕੁਨ
ਰਾਸ਼ਟਰੀਅਤਾIndian

2013 ਤੱਕ ਮੀਨਾ ਨੇ ਕਾਵਿ ਦੇ ਦੋ ਸੰਗ੍ਰਹਿ ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਿਤ ਕੀਤੇ ਹਨ ਅਰਥਾਤ, ਟਚ (2006) ਅਤੇ ਮਿਸਿਜ਼ ਮਿਲੀਟੈਂਸੀ (2010)। ਉਸ ਦੀਆਂ ਦੋ ਕਵਿਤਾਵਾਂ ਨੇ ਕੁੱਲ-ਹਿੰਦ ਕਵਿਤਾ ਮੁਕਾਬਲਿਆਂ ਵਿਚ ਪ੍ਰਸ਼ੰਸਾ ਹਾਸਲ ਕੀਤੀ ਹੈ। 2001-2002 ਤੋਂ, ਉਹ ਦਲਿਤ ਮੀਡੀਆ ਨੈਟਵਰਕ ਦੀ ਇੱਕ ਦੋਮਾਹੀ ਬਦਲਵੇਂ ਅੰਗਰੇਜ਼ੀ ਮੈਗਜ਼ੀਨ ਦ ਦਲਿਤ ਦਾ ਸੰਪਾਦਨ ਕਰਦੀ ਹੈ।[2]

ਉਸਨੇ ਯੂਨੀਵਰਸਿਟੀ ਆਫ ਆਇਯੋਵਾ ਦੇ ਇੰਟਰਨੈਸ਼ਨਲ ਰਾਇਟਿੰਗ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਵਿਚ ਭਾਰਤ ਦੀ ਨੁਮਾਇੰਦਗੀ ਕੀਤੀ ਅਤੇ ਯੂਨੀਵਰਸਿਟੀ ਆਫ ਕੈਂਟ, ਕੈਨਟਰਬਰੀ, ਯੂਨਾਈਟਿਡ ਕਿੰਗਡਮ ਵਿਚ ਚਾਰਲਸ ਵੈਲਸ ਇੰਡੀਆ ਟਰੱਸਟ ਫੈਲੋ ਸੀ।

ਉਸ ਦੇ ਸਾਹਿਤਕ ਕੰਮਾਂ ਤੋਂ ਇਲਾਵਾ ਉਹ ਜਾਤ, ਭ੍ਰਿਸ਼ਟਾਚਾਰ, ਹਿੰਸਾ ਅਤੇ ਔਰਤਾਂ ਦੇ ਅਧਿਕਾਰਾਂ ਨਾਲ ਸੰਬੰਧਤ ਵੱਖ ਵੱਖ ਸਮਕਾਲੀ ਸਿਆਸੀ ਮੁੱਦਿਆਂ ਬਾਰੇ ਗੱਲ ਕਰਦੀ ਰਹਿੰਦੀ ਹੈ। ਆਪਣੀਆਂ ਫੇਸਬੁੱਕ ਅਤੇ ਟਵਿੱਟਰ ਸਰਗਰਮੀਆਂ ਨਾਲ ਉਸ ਦੀ ਸੋਸ਼ਲ ਮੀਡੀਆ ਤੇ ਮੌਜੂਦਗੀ ਪ੍ਰਭਾਵਸ਼ਾਲੀ ਅਤੇ ਬਾਕਾਇਦਾ ਹੈ। ਉਹ ਕਦੇ ਕਦੇ ਆਉਟਲੁੱਕ ਇੰਡੀਆ ਅਤੇ ਦ ਹਿੰਦੂ ਵਰਗੇ ਪਲੇਟਫਾਰਮਾਂ ਲਈ ਕਾਲਮ ਵੀ ਲਿਖਦੀ ਹੈ। [3][4] [5] ਇਹ ਪੱਖ ਮੁੱਖ ਤੌਰ 'ਤੇ 2012 ਵਿੱਚ ਓਸਮਾਨਿਆ ਯੂਨੀਵਰਸਿਟੀ ਵਿੱਚ ਬੀਫ ਵਿਵਾਦ ਦੌਰਾਨ ਪ੍ਰਕਾਸ਼ ਵਿੱਚ ਸਾਹਮਣੇ ਆਇਆ ਸੀ।.[6]

ਮੁਢਲਾ ਜੀਵਨ ਅਤੇ ਸਿੱਖਿਆ ਸੋਧੋ

ਉਸਦਾ ਜਨਮ 1984 ਵਿੱਚ ਹੋਇਆ ਸੀ। ਤਾਮਿਲ ਮਾਪੇ, ਦੋਨੋ ਯੂਨੀਵਰਸਿਟੀ ਦੇ ਪ੍ਰੋਫੈਸਰ ਸਨ।[7][8] ਮਾਤਾ-ਪਿਤਾ ਨੇ ਉਸਦਾ ਨਾਮ ਇਲਾਵੈਨਿਲ ਰੱਖਿਆ ਸੀ।[9] ਮੀਨਾ ਨੇ ਅੰਨਾ ਯੂਨੀਵਰਸਿਟੀ, ਚੇਨਈ ਤੋਂ ਸਮਾਜਿਕ-ਭਾਸ਼ਾ ਵਿਗਿਆਨ ਵਿਚ ਡਾਕਟਰੇਟ ਆਫ਼ ਫ਼ਿਲਾਸਫ਼ੀ ਪੂਰੀ ਕੀਤੀ।ਮੀਨਾ ਨੇ 17 ਸਾਲ ਦੀ ਉਮਰ ਵਿਚ ਆਪਣੀ ਪਹਿਲੀ ਕਵਿਤਾ ਲਿਖੀ।[10] ਉਸ ਨੇ ਦਲਿਤ ਲੇਖਕਾਂ ਅਤੇ ਨੇਤਾਵਾਂ ਦੁਆਰਾ ਉਸ ਉਮਰ ਵਿਚ ਅੰਗ੍ਰੇਜ਼ੀ ਵਿਚ ਕਿਤਾਬਾਂ ਦਾ ਅਨੁਵਾਦ ਕਰਨਾ ਅਰੰਭ ਕੀਤਾ।[11]

ਪੇਸ਼ੇਵਰ ਕੈਰੀਅਰ ਸੋਧੋ

ਲੇਖਕ ਵਜੋਂ  ਸੋਧੋ

ਲੇਖਕ ਵਜੋਂ ਮੀਨਾ ਦਾ ਧਿਆਨ ਮੁੱਖ ਤੌਰ 'ਤੇ ਜਾਤ ਨਾਸ਼, ਨਾਰੀਵਾਦ ਅਤੇ ਭਾਸ਼ਾਈ ਪਛਾਣ ਤੇ ਕੇਂਦ੍ਰਿਤ ਸੀ।[12]  ਉਹ ਅਕਾਦਮਿਕ ਭਾਸ਼ਾ ਦੀ ਇੱਕ ਭਾਰੀ ਆਲੋਚਕ ਸੀ। ਉਹ ਕਹਿੰਦੀ ਹੈ, "ਕਵਿਤਾ ਵੱਡੇ ਢਾਂਚਿਆਂ ਦੇ ਵਿੱਚ ਫਸ ਗਈ ਹੈ ਜੋ ਤੁਹਾਨੂੰ ਅਭਿਆਸ ਦੇ ਕੁਝ ਨਿਯਮਾਂ ਨੂੰ ਅਪਣਾਉਣ ਲਈ ਦਬਾਅ ਪਾਉਂਦੇ ਹਨ ਜਦੋਂ ਤੁਸੀਂ ਆਪਣੇ ਵਿਚਾਰਾਂ ਨੂੰ ਅਕਾਦਮਿਕ ਭਾਸ਼ਾ ਵਿੱਚ ਪੇਸ਼ ਕਰਦੇ ਹੋ" ਅਤੇ ਇਸ ਤਰ੍ਹਾਂ, ਆਪਣੇ ਸੰਘਰਸ਼ ਲਈ ਇਸਦੀ ਵਰਤੋਂ ਕਰਨ ਨੂੰ ਤਰਜੀਹ ਦਿੰਦੀ ਹੈ।[13] ਉਸਦੇ ਪਹਿਲੇ ਕਾਵਿ ਸੰਗ੍ਰਹਿਆਂ ਵਿੱਚੋਂ ਇੱਕ, ਟੱਚ ਨੂੰ ਅਗਸਤ 2006 ਵਿੱਚ ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਿਤ ਕੀਤਾ ਗਿਆ ਸੀ, ਜਿਸਦਾ ਮੁਖਬੰਧ ਕਮਲਾ ਦਾਸ ਨੇ ਲਿਖਿਆ ਸੀ। ਇਹ ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਨ ਤੋਂ ਬਾਅਦ ਪੰਜ ਵੱਖ ਵੱਖ ਭਾਸ਼ਾਵਾਂ ਵਿੱਚ ਅਨੁਵਾਦ ਕੀਤੀ ਗਈ ਸੀ। ਉਸ ਦੀ ਦੂਜੀ ਕਵਿਤਾ ਦੀ ਕਿਤਾਬ ਮਿਸਿਜ਼ ਮਿਲੀਟੈਂਸੀ ਅਗਲੇ ਸਾਲ ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਿਤ ਹੋਈ ਸੀ। ਇਸ ਕਿਤਾਬ ਵਿੱਚ, ਉਹ ਹਿੰਦੂ ਅਤੇ ਤਾਮਿਲ ਕਲਪਤ ਕਹਾਣੀਆਂ ਨੂੰ ਮੁੜ ਦੁਹਰਾਉਣ ਲਈ ਇੱਕ ਜਾਤੀ-ਵਿਰੋਧੀ ਅਤੇ ਨਾਰੀਵਾਦੀ ਲੈਨਜ ਨੂੰ ਅਪਣਾਉਂਦੀ ਹੈ।ਮੱਸਕਾਰਾ ਅਤੇ ਮਾਈ ਲਵਰ ਵਰਗੀਆਂ ਆਪਣੀਆਂ ਹੋਰ ਰਚਨਾਵਾਂ ਜਿਵੇਂ ਬਲਾਤਕਾਰ ਦੀ ਗੱਲ ਕਰਦੀਆਂ ਹਨ, ਇਨ੍ਹਾਂ ਨੇ ਆਲ ਇੰਡੀਆ ਪੋਇਟਰੀ ਮੁਕਾਬਲੇ ਵਿਚ ਪਹਿਲਾ ਇਨਾਮ ਜਿੱਤਿਆ। [14]

ਕਾਰਕੁੰਨ ਵਜੋਂ ਸੋਧੋ

ਮੀਨਾ ਜਾਤ ਅਤੇ ਲਿੰਗ ਦੇ ਮੁੱਦਿਆਂ 'ਤੇ ਨੇੜਿਓਂ ਕੰਮ ਕਰਦੀ ਹੈ ਅਤੇ ਕਿਵੇਂ ਸਮਾਜ ਇਨ੍ਹਾਂ ਸ਼੍ਰੇਣੀਆਂ ਦੇ ਆਧਾਰ 'ਤੇ ਲੋਕਾਂ ਨੂੰ ਰੂੜ੍ਹੀਵਾਦੀ ਭੂਮਿਕਾਵਾਂ ਵਿਚ ਰੱਖਦਾ ਹੈ। ਉਸ ਨੂੰ ਹਿੰਦੂ ਸਮਾਜ ਦੀ ਆਪਣੀ ਨਿਡਰ ਆਲੋਚਨਾ ਲਈ ਧਮਕੀਆਂ ਦਾ ਸਾਹਮਣਾ ਕਰਨਾ ਪਿਆ ਹੈ, ਜਿਸ ਲਈ ਉਹ ਕਹਿੰਦੀ ਹੈ, "ਹਿੰਸਾ ਦੀ ਇਹ ਧਮਕੀ ਇਹ ਨਹੀਂ ਦੱਸਦੀ ਕਿ ਤੁਸੀਂ ਕੀ ਲਿਖਣ ਜਾ ਰਹੇ ਹੋ ਜਾਂ ਤੁਹਾਨੂੰ ਕਿਸੇ ਵੀ ਤਰੀਕੇ ਨਾਲ ਰੁਕਾਵਟ ਨਹੀਂ ਦੇਣੀ ਚਾਹੀਦੀ।"

ਓਸਮਾਨੀਆ ਯੂਨੀਵਰਸਿਟੀ "ਬੀਫ ਫੈਸਟੀਵਲ" ਵਿਵਾਦ ਸੋਧੋ

2012 ਵਿੱਚ, ਓਸਮਾਨੀਆ ਯੂਨੀਵਰਸਿਟੀ, ਹੈਦਰਾਬਾਦ ਦੇ ਦਲਿਤ ਵਿਦਿਆਰਥੀਆਂ ਦੇ ਇੱਕ ਸਮੂਹ ਨੇ ਹੋਸਟਲਾਂ ਵਿੱਚ "ਭੋਜਨ ਫਾਸ਼ੀਵਾਦ" ਦੇ ਵਿਰੋਧ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਬੀਫ ਖਾਣ ਦਾ ਤਿਉਹਾਰ ਆਯੋਜਿਤ ਕੀਤਾ। ਸੱਜੇ-ਪੱਖੀ ਵਿਦਿਆਰਥੀ ਸਮੂਹ ਅਖਿਲ ਭਾਰਤੀ ਵਿਦਿਆਰਥੀ ਪ੍ਰੀਸ਼ਦ (ਏ.ਬੀ.ਵੀ.ਪੀ.) ਨੇ ਸਮਾਗਮ ਅਤੇ ਪ੍ਰਬੰਧਕਾਂ ਦੇ ਖਿਲਾਫ ਵਿਰੋਧ ਪ੍ਰਦਰਸ਼ਨ ਕੀਤਾ। ਮੀਨਾ ਨੇ ਫੈਸਟੀਵਲ ਵਿਚ ਸ਼ਿਰਕਤ ਕੀਤੀ ਅਤੇ ਇਸ ਦੇ ਸਮਰਥਨ ਵਿਚ ਬੋਲਿਆ। ਨਤੀਜੇ ਵਜੋਂ ਉਸਨੂੰ ਔਨਲਾਈਨ ਸ਼ੋਸ਼ਣ ਦਾ ਸਾਹਮਣਾ ਕਰਨਾ ਪਿਆ। ਮੀਡੀਆ ਇੰਡੀਆ ਵਿੱਚ ਨੈੱਟਵਰਕ ਆਫ਼ ਵੂਮੈਨ (WMNI) ਨੇ ਉਸ 'ਤੇ ਹੋਏ ਹਮਲੇ ਦੀ ਨਿੰਦਾ ਕਰਦੇ ਹੋਏ ਇੱਕ ਪ੍ਰੈਸ ਬਿਆਨ ਜਾਰੀ ਕੀਤਾ।

ਅਨੁਵਾਦਕ ਵਜੋਂ ਸੋਧੋ

ਮੀਨਾ ਨੇ ਤਮਿਲ ਤੋਂ ਗੱਦ ਅਤੇ ਕਵਿਤਾ ਦਾ ਅਨੁਵਾਦ ਕੀਤਾ ਹੈ। ਉਸਨੇ ਪੇਰੀਆਰ ਈਵੀ ਰਾਮਾਸਾਮੀ, ਥੋਲ ਦੀ ਰਚਨਾ ਦਾ ਅਨੁਵਾਦ ਕੀਤਾ ਹੈ। ਤਿਰੁਮਾਵਲਵਨ ਅਤੇ ਤਾਮਿਲ ਈਲਮ ਲੇਖਕ ਜਿਵੇਂ ਕਿ ਕਾਸੀ ਆਨੰਦਨ, ਚੇਰਨ ਅਤੇ VIS ਜੈਪਾਲਨ ਅੰਗਰੇਜ਼ੀ ਵਿੱਚ। ਅਨੁਵਾਦਕ ਵਜੋਂ ਆਪਣੀ ਭੂਮਿਕਾ ਬਾਰੇ ਬੋਲਦੇ ਹੋਏ, ਉਹ ਕਹਿੰਦੀ ਹੈ, "ਮੈਂ ਜਾਣਦੀ ਹਾਂ ਕਿ ਕਵਿਤਾ ਦੀ ਕੋਈ ਸੀਮਾ, ਕੋਈ ਸੀਮਾ, ਕੋਈ ਖਾਸ ਸ਼ੈਲੀ ਗਾਈਡ ਨਹੀਂ ਹੈ - ਕਿ ਤੁਸੀਂ ਪ੍ਰਯੋਗ ਕਰਨ ਲਈ ਸੁਤੰਤਰ ਹੋ, ਕਿ ਤੁਸੀਂ ਆਪਣੀ ਆਵਾਜ਼ ਲੱਭਣ ਲਈ ਸੁਤੰਤਰ ਹੋ, ਕਿ ਤੁਸੀਂ ਆਜ਼ਾਦ ਹੋ। ਫਲਾਉਂਡਰ ਅਤੇ ਇੱਕ ਸਮੇਂ ਵਿੱਚ ਅਸਫਲ ਹੋਣ ਲਈ ਵੀ ਸੁਤੰਤਰ ਕਿਉਂਕਿ ਇਹ ਸਭ ਉਦੋਂ ਵਾਪਰਦਾ ਹੈ ਜਦੋਂ ਤੁਸੀਂ ਅਨੁਵਾਦ ਕਰਦੇ ਹੋ।"

ਅਦਾਕਾਰ ਵਜੋਂ ਸੋਧੋ

ਮੀਨਾ ਨੇ ਆਪਣੀ ਅਦਾਕਾਰੀ ਦੀ ਸ਼ੁਰੂਆਤ ਮਲਿਆਲਮ ਫ਼ਿਲਮ ਓਰਲਪੋਕਮ ਵਿੱਚ ਕੀਤੀ।[15] ਇਹ ਪਹਿਲੀ ਔਨਲਾਈਨ ਭੀੜ ਫੰਡ ਪ੍ਰਾਪਤ ਸੁਤੰਤਰ ਮਲਿਆਲਮ ਫੀਚਰ ਫ਼ਿਲਮ ਸੀ। [16]

ਚੁਨਿੰਦਾ ਕਾਰਜ ਸੋਧੋ

ਪੁਸਤਕ-ਸੂਚੀ ਸੋਧੋ

  • (with M. Nisar) AYYANKALI: A Dalit leader of Organic Protest. Foreword by Kancha Ilaiah, Other Books, Calicut, January 2008, pp. 103.

ਕਵਿਤਾ ਸੋਧੋ

  • Ms. Militancy,[17] 2010, published by Navayana

“Ms Militancy”, the title poem of this volume, is based on Kannaki, the heroine of the Tamil Classic Silapathikaram. This poem is a call to women to be revolutionary and courageous like the heroine herself.

  • TOUCH.[17] Published by Peacock Books, Mumbai in August 2006, ISBN 81-88811-87-4.
  • (Chapbook) 16 elegant, untitled poems have been hosted as an e-chapbook The Eighth Day of Creation on the poetry website Slow Trains.
  • #ThisPoemWillProvokeYou & Other Poems, chapbook, HarperCollins India, 2015.
  • We Are Not The Citizens, limited edition handmade chapbook (53 copies), Tangerine Press, London, 2018.

ਨਾਵਲ ਸੋਧੋ

  • The Gypsy Goddess, Atlantic Books, April 2014.[18]
  • When I Hit You: Or, A Portrait of the Writer as a Young Wife, Atlantic Books, May 2017. It was shortlisted for Women's Prize 2018.[19]
  • Exquisite Cadavers, Atlantic Books, 2019.

ਅਨੁਵਾਦ ਸੋਧੋ

  • Talisman: Extreme Emotions of Dalit Liberation, Thol.Thirumaavalavan, Samya (Kolkata) 2003.
  • Uproot Hindutva: The Fiery Voice of the Liberation Panthers, Thol. Thirumaavalavan, Samya (Kolkata), 2004.
  • Why Were Women Enslaved, Thantai Periyar E.V.Ramasamy, The Periyar Self-Respect Propaganda Institution (Chennai), 2007.
  • Waking is Another Dream: Poems on the Genocide in Tamil Eelam, D.Ravikumar (editor), Ravishanker (co-translator) Navayana Publishing (New Delhi), 2010.
  • (editor/translator): Desires Become Demons: Poems of Four Tamil Woman Poets: Malathi Maithri, Salma, Kutti Revathi, Sukirtharani, Tilted Axis Press (Sheffield), 2018.

ਹਵਾਲੇ ਸੋਧੋ

  1. "INDIA Being Untouchable (press release)" (PDF). Christian Solidarity Worldwide. 27 September 2010. Archived from the original (PDF) on 18 October 2014. Retrieved 2 March 2013. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  2. "Poetry International Rotterdam". Archived from the original on 2019-03-25. Retrieved 2018-05-03. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  3. "Outlook India". Archived from the original on 9 October 2016. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  4. "The Hindu". Archived from the original on 18 January 2016. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  5. "Porterfolio". Archived from the original on 10 October 2016. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  6. "Huffington Post".
  7. Warrier, Shobha (21 May 2012). "They don't like women who are flamboyant about sexuality". Rediff.com. Retrieved 9 March 2013.
  8. Jeyan, Subash (6 March 2011). "In a language darkly..." The Hindu. Archived from the original on 6 November 2012. Retrieved 2 March 2013. {{cite news}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  9. Singh, Pallavi (8 March 2010). "Dalits look upon English as the language of emancipation". Mint. HT Media Ltd. Archived from the original on 3 August 2015. Retrieved 8 March 2013. {{cite news}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  10. Rangan, Baradwaj (29 April 2011). "The Politics of Poetry". The Hindu. Archived from the original on 16 October 2013. Retrieved 2 March 2013. {{cite news}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  11. "Independent". Archived from the original on 9 October 2016. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  12. "Meena Kandasamy". The Hindu. 28 January 2013. Retrieved 8 March 2013.
  13. "Sampsonia Way". Archived from the original on 9 October 2016. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  14. "Poetry collection". The Hindu. 19 February 2007. Archived from the original on 25 ਜਨਵਰੀ 2013. Retrieved 3 March 2013. {{cite news}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  15. "Moving the Masses". The New Indian Express. 14 November 2013. Archived from the original on 8 ਜਨਵਰੀ 2014. Retrieved 15 April 2014.
  16. "Crowd-funded movie in the making". The Hindu. 12 November 2013. Archived from the original on 7 January 2014. Retrieved 15 April 2014.
  17. 17.0 17.1 ਹਵਾਲੇ ਵਿੱਚ ਗਲਤੀ:Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named NIE 2011
  18. Maranovna, Tuppence (9 May 2014). "The Gypsy Goddess by Meena Kandasamy". tuppencemagazine.co.uk. Retrieved 9 May 2014.
  19. Faleiro, Sonia (19 May 2017). "When I Hit You by Meena Kandasamy — murder on the mind". FT.com. Archived from the original on 21 May 2017. Retrieved 19 May 2017.